Under hösten undersöker arkeologer från Östergötlands museum och Riksantikvarieämbetet UV Öst flera fornlämningar kring Vadstena. Anledningen till undersökningarna är att Trafikverket ska bygga en ny väg, en förbifart, kring Vadstena.
Östergötlands museum är ansvarig för undersökningarna av fornlämningarna RAÄ 44 och 63 (Vadstena stad). Lämningarna ligger mellan Hovsvägen och gården Solhem.
Riksantikvarieämbetet UV Öst är ansvariga för undersökningarna av fornlämningarna RAÄ 59, 69, 11, 12, 64-68 (Vadstena stad) och 36 (S:t Per socken). Lämningarna ligger mellan vattentornet och länsväg 206 samt mellan Folkets park och museijärnvägen.
Har ni inte grävt här förut?
Före en större arkeologisk undersökning utförs ofta en arkeologisk utredning och därefter en arkeologisk förundersökning. Vid den arkeologiska utredningen ska man konstatera om det finns några fornlämningar inom området som ska exploateras. Vi öppnar då upp en mängd mindre schakt, så kallade sökschakt, med grävmaskin. Om man hittar fornlämningar på utredningen måste även en arkeologisk förundersökning göras. Vid förundersökningen vill man ta reda på hur omfattande fornlämningen är, vilken typ av lämning det rör sig om och från vilken ålder den är. Utifrån förundersökningen ska man kunna ta ställning till om och hur fornlämningen slutgiltigt ska tas bort, och vad den undersökningen i så fall kommer att kosta.
År 2008 gjorde Östergötlands museum en arkeologisk utredning inför planeringen av Förbifart Vadstena. Året därpå gjorde museet även flera arkeologiska förundersökningar i området. En av fornlämningarna undersöktes av en annan arkeologisk firma, SAU.
Med hjälp av den arkeologiska utredningen och förundersökningen samt gamla kartor vet vi en hel del om de platser vi nu ska gräva ut.
Här hittar du våra arkeologiska rapporter från utredningen (ÖLM Rapport 2009:5) och förundersökningen (ÖLM Rapport 2010:1):
http://www.pdfrapporter.se/rapporter_2009.html
RAÄ 63, Vadstena stad
Medeltida bebyggelse
Fornlämningen ligger strax intill Hovsvägen. Idag består området av åker, men ända fram till de sista åren på 1800-talet var det ängsmark här. Fram till slutet av 1500-talet låg denna ängsmark på inägorna till Vännestad by. Vännestad by var under medeltiden den största byn i området kring Vadstena. Byn brändes ner 1567 i samband med Daniel Rantzaus fälttåg i Östergötland och betecknas därefter som öde. Platsen för byn är i dag registrerad fornlämning (RAÄ 26, Vadstena stad). Den ligger ca 600 meter nordöst om utgrävningen av RAÄ 63.
Vid RAÄ 63 har vi hittat flera stora gropar, en eldstad, hål efter stolpar, flera stenpackningar och kulturlager. Utmärkande är att flera av anläggningarna, såväl gropar som lager, innehåller djurben i form av slakt- och matavfall. Även analyser av makrofossil (fröer, sädeskorn m m i jorden) pekar på att beredning av mat har skett på platsen. Vid förundersökningen gjordes en 14C-analys som visar på en datering till 1020-1190 e Kr, d v s tidig medeltid.
Det finns inga historiska dokument som berättar om någon bebyggelse i området. Men kanske är det så att lämningarna är spår efter mindre gårdar eller boställen som avhysts eller lagts ner redan under medeltiden. Därför finns det heller inga nedteckningar om bebyggelsen, eftersom de flesta historiska dokument är från slutet av medeltiden och senare.
Lämningarna från den här tidsperioden undersökts inte så ofta vilket gör undersökningen extra spännande. Men när vi har så få andra grävningar att jämföra med blir det blir också lite extra svårt. Vi hop
pas att vi kommer att förstå platsen bättre efter undersökningen!
RAÄ 44, Vadstena stad
Boplats, gravar och besynnerliga gropar
Inom RAÄ 44 finns en rad olika lämningar från mänsklig verksamhet: gropar, stolphål, eldstäder, kultur- och odlingslager. Det finns däremot inga indikationer på att det legat några hus inom området. Kanske har de legat någonstans i närheten, utanför vägområdet.
Dessutom finns det flera ovanliga lämningar som vi idag inte riktigt vet vad de är för något. I en del av området har en stor ansamling med sten påträffats. Bland stenarna finns rester efter keramikkärl, brända och obrända ben. Eftersom lämningen ligger i åkermark har den skadats av plöjning. Vid den arkeologiska undersökningen ska vi ta reda på om det möjligen är rester efter en eller flera gravar. Ett annat alternativ är att det är rester efter en gammal väg.
Vi har också hittat stora gropar som är fyllda med stenar. En kolbit som hittats i en av dem har 14C-daterats till järnålder. Ett par eldstäder, daterade till samma period, finns även i nära anslutning till groparna. Samstämmigheten i dateringarna kan tyda på att härdarna och groparna har ett samband.
|
