| 
| I augusti i 2005 gjorde arkeologer från Östergötlands länsmuseum en undersökning av en medeltida avrättningsplats på Kvarnbacken i Vadstenas utkant. Då påträffades ett krucifix i en brandgrav från vikingatiden. Men att bränna de döda är en förkristen sed. Fyndet av krucifixet väcker därför många frågor.
Graven var byggd av minde stenar, lagda i en stor rund ”stenmatta”. Under stenarna kom ett brandlager med sot, kol, brända ben och en gravurna av keramik, d v s resterna av ett gravbål.
Om gravens brända ben innehåller lämningarna efter en eller flera människor är ännu inte klarlagt. Men arkeologerna har kunnat urskilja djurben från bland annat hund. De brända benen från graven analyseras just nu av osteologer, d v s experter på ben.
I graven fanns även fyra ovala spännbucklor, ett hundratal pärlor och hängsmycken av olika slag. Spännbucklor är en form av spännen som hörde till den vikingatida kvinnodräkten. Mellan dem fäste man smyckekedjor. Troligen har pärlorna och de andra hängena bildat flera sådana kedjor. De flesta av pärlorna är av karneol, bergskristall och glas. Några är fint gjorda silverarbeten.
Fyra orientaliska silvermynt som var omgjorda till smycken påträffades också. Mynten är så välbevarade att det går att utläsa när de har präglats i Orienten flera år innan de hamnade som smycken i en nordisk kvinnograv. Myntens dateringar tillsammans med 14C-dateringar från brandlagret visar att graven är anlagd under 900-talet e Kr, troligen under den första halvan av århundradet.
Det var först när arkeologerna hemma på museet började sortera de stora mängderna små brända benbitar som man hittade gravens mest sensationella fynd: de brända fragmenten av ett krucifix i horn. Fyndet är utan tvekan unikt. Aldrig tidigare har ett krucifix påträffats i en förkristen brandgrav. Vikingatiden är en brytningstid då de gamla trosföreställningarna ger vika för kristendomen. Att bränna de döda var en ickekristen sed. Ändå har ett krucifix fått följa med på gravbålet.
Vad det betyder kan vi bara spekulera om. Kanske visar det att man ville hålla sig väl med alla gudar, även den nye Kristus. Eller kanske ville man markera att den döda var kristen, trots att samhället runtomkring inte var det och trots att man ännu höll fast vid den gamla seden med gravbål.
Läs mer om vikingatida kläder och smycken.
| |
